IS-LM-analys och stabiliseringspolitik

Efter den här lektionen kan du koppla samman varu- och penningmarknaden via IS-LM-modellen samt analysera hur finans- och penningpolitik påverkar BNP och ränta på kort sikt.

Varumarknaden och IS-kurvan

IS-LM-modellen är ett av de mest centrala verktygen inom makroekonomi för att analysera den samlade efterfrågan på kort sikt, där prisnivån antas vara fast.

IS-kurvan (Investment-Saving) representerar jämvikt på varumarknaden. Varumarknaden är i jämvikt när den samlade produktionen (BNP, betecknad Y) är lika med den samlade efterfrågan på varor och tjänster. Efterfrågan består av konsumtion (C), investeringar (I), offentliga utgifter (G) och nettoexport (NX).

Det centrala samband som IS-kurvan fångar upp är relationen mellan realräntan (r) och BNP (Y):

• När räntan stiger blir det dyrare för företag att låna till investeringar och för hushåll att låna till konsumtion.
• Eftersom investeringar och konsumtion minskar, faller den totala efterfrågan i ekonomin.
• En lägre efterfrågan leder till lägre produktion och BNP.

Därför lutar IS-kurvan nedåt i ett diagram med räntan på den vertikala axeln och BNP på den horisontella axeln. Förändringar i autonoma faktorer som inte beror på räntan – till exempel statliga utgifter (G), skatter (T) eller framtidstro – gör att hela IS-kurvan skiftar. En ökning av statliga utgifter skiftar IS-kurvan åt höger.

Penningmarknaden, LM-kurvan och IS-LM-jämvikt

LM-kurvan (Liquidity Preference - Money Supply) representerar jämvikt på penningmarknaden. Penningmarknaden är i jämvikt när efterfrågan på pengar motsvarar det utbud av pengar som centralbanken tillhandahåller (real penningmängd, M/P).

Sambandet bakom LM-kurvan fungerar enligt följande:

• När BNP (Y) ökar genomförs fler transaktioner i ekonomin. Detta ökar hushållens och företagens efterfrågan på pengar för transaktionsändamål.
• Om det reella penningutbudet är fast, måste räntan stiga för att dämpa efterfrågan på pengar så att jämvikt återuppstår.
• Högre ränta gör det nämligen mindre lockande att hålla kontanter eller likvida medel jämfört med räntebärande tillgångar.

Därför lutar LM-kurvan uppåt: högre inkomst (Y) kräver en högre ränta (r) för jämvikt på penningmarknaden. Centralbankens beslut att ändra penningmängden (M) skiftar LM-kurvan. En ökning av penningmängden skiftar LM-kurvan åt höger (nedåt).

Den allmänna jämvikten på kort sikt uppstår i skärningspunkten mellan IS-kurvan och LM-kurvan. Vid den skärningspunkten är både varumarknaden och penningmarknaden i samtidiga jämvikt vid en specifik ränta (r*) och en specifik BNP-nivå (Y*).

Finanspolitik och Utträngningseffekten (Crowding-out)

När staten bedriver expansiv finanspolitik ökar den sina utgifter (G) eller sänker skatter (T). Detta ökar den samlade efterfrågan och skiftar IS-kurvan åt höger.

Men effekten på BNP blir oftast mindre än den teoretiska multiplikatoreffekten på varumarknaden antyder. Anledningen är utträngningseffekten (crowding-out):

1. När IS-kurvan skiftar åt höger stiger BNP (Y).

2. Den högre inkomsten ökar efterfrågan på pengar för transaktioner.

3. På penningmarknaden leder den ökade penningefterfrågan (vid oförändrad penningmängd) till att räntan (r) stiger.

4. Den högre räntan gör det dyrare för privata företag att investera, vilket dämpar de privata investeringarna (I).

Statens ökade utgifter 'tränger alltså ut' en del av de privata investeringarna via räntestigningen. BNP stiger fortfarande totalt sett, men inte lika mycket som om räntan hade varit oförändrad.

Penningpolitik och Stabiliseringspolitisk mix (Policy Mix)

Medan finanspolitik styrs av regeringen via statens budget (G och T), styrs penningpolitik av centralbanken via penningmängd och styrränta.

En jämförelse av effekterna:

• Expansiv finanspolitik: Skiftar IS åt höger. BNP stiger, men räntan stiger också (vilket dämpar investeringar).
• Expansiv penningpolitik: Skiftar LM åt höger. BNP stiger, men räntan sjunker (vilket stimulerar investeringar).

I praktiken kombinerar beslutsfattare ofta båda verktygen i en så kallad policy mix. Om staten vill stimulera ekonomin med högre offentliga utgifter utan att driva upp räntan och tränga ut privata investeringar, kan centralbanken samtidigt genomföra en expansiv penningpolitik. Då skiftar både IS-kurvan och LM-kurvan åt höger samtidigt. Resultatet blir en kraftig ökning av BNP (Y) medan räntan (r) kan hållas stabil.