AD-AS-modellen

I denna lektion lär du dig hur AD-AS-modellen förklarar konjunktursvängningar och hur priser samt löner anpassas på medellång sikt för att återföra ekonomin till potentiell produktion.

Introduktion till AD-AS-modellen

AD-AS-modellen (Aggregate Demand – Aggregate Supply) är ett av makroekonomins viktigaste verktyg för att analysera sammantagen efterfrågan och utbud i en ekonomi.

Modellen sammanför tre viktiga marknader: varumarknaden, finansmarknaden och arbetsmarknaden. Den hjälper oss att förstå hur förändringar i exempelvis penningpolitik, finanspolitik eller oljepriser påverkar den totala produktionen (realt BNP, betecknat Y) och den allmänna prisnivån (betecknat P).

En avgörande insikt i AD-AS-modellen är åtskillnaden mellan olika tidshorisonter:

• Kort sikt: Priser och nominella löner är delvis tröga (fasta). En förändring i efterfrågan påverkar därför både produktionen Y och prisnivån P.
• Medellång sikt: Priser och löner anpassas helt till rådande ekonomiska förhållanden. Produktionen återvänder till sin *potentiella nivå* (Y*), som bestäms av tillgängliga resurser som arbetskraft, kapital och teknologi.

Genom att studera hur ekonomin rör sig från den kortfristiga jämvikten till den medellånga jämvikten kan vi förstå varför konjunktursvängningar uppstår och hur ekonomin automatiskt läker sig själv över tid.

Aggregerad efterfrågan (AD)

AD-kurvan visar förhållandet mellan den aggregerade prisnivån (P) och den totala efterfrågade mängden varor och tjänster i ekonomin (Y).

AD-kurvan lutar nedåt från vänster till höger. Detta beror framför allt på tre mekanismer när prisnivån stiger:

1. Förmögenhetseffekten (Reala kassaöverskott): När P stiger minskar realvärdet av hushållens pengar. Hushållen känner sig fattigare och minskar sin konsumtion (C).

2. Räntelagseffekten: När P stiger behöver människor mer kontanter för transaktioner. Efterfrågan på pengar ökar, vilket driver upp räntan (i). Högre ränta dämpar investeringar (I) och konsumtion (C).

3. Växelkurs/Expotseffekten: En högre inhemsk prisnivå gör inhemska varor dyrare jämfört med utländska. Exporten (X) minskar och importen (IM) ökar, vilket försämrar nettonettoexporten (NX).

Vad skifta AD-kurvan?

Allt som förändrar efterfrågan vid en *given* prisnivå skiftar AD-kurvan. Exempelvis:

• Finanspolitik: Ökade offentliga utgifter (G) eller sänkta skatter (T) skiftar AD åt höger.
• Penningpolitik: En ökning av penningmängden eller sänkning av styrräntan skiftar AD åt höger.
• Optimism/Förtroende: Ökad framtidstro hos hushåll och företag ökar C och I, vilket skiftar AD åt höger.

Aggregerat utbud: SRAS och LRAS

Aggregerat utbud beskriver hur mycket företagen vill producera vid olika prisnivåer. Vi skiljer på utbudet på kort sikt (SRAS) och medellång sikt (LRAS).

1. Det kortfristiga aggregerade utbudet (SRAS)

SRAS-kurvan lutar uppåt. Om prisnivån P stiger medan de nominella lönerna (W) fortfarande är fasta på kort sikt, minskar den reella lönekostnaden (W/P) för företagen. Vinstmarginalen ökar och företagen väljer att anställa mer och producera mer.

Formeln för SRAS skrivs ofta:

P = P^e + a × (Y - Y*)

där P^e är den förväntade prisnivån och Y* är potentiell produktion.

• Om faktiskt BNP överstiger potentiellt BNP (Y > Y*) blir P högre än väntat (P > P^e).
• Om Y < Y* pressas prisnivån ner under P^e.

2. Det långfristiga aggregerade utbudet (LRAS)

På medellång sikt är alla priser och löner helt flexibla. Företag och arbetstagare anpassar sina löneavtal till den faktiska prisnivån. Därför kan produktionen inte avvika varaktigt från den potentiella produktionsnivån Y*.

LRAS är en helt vertikal linje vid Y*.

Prisjustering och vägen till medellång sikt

Vad händer när ekonomin befinner sig i en högkonjunktur där Y > Y* (ett så kallat inflationsgap)?

1. Låg arbetslöshet och hög efterfrågan: Eftersom produktionen är högre än den potentiella nivån är arbetslösheten lägre än sin naturliga jämviktsnivå. Det uppstår brist på arbetskraft.

2. Stigande lönekrav: När nya löneavtal förhandlas kräver arbetstagarna högre nominella löner för att kompensera för den högre prisnivån och den starka arbetsmarknaden.

3. SRAS skiftar uppåt/vänster: Högre nominella löner höjer företagens produktionskostnader. Vid varje givet utbud kräver företagen ett högre pris. SRAS-kurvan skiftar därmed uppåt.

4. Ny jämvikt vid Y*: SRAS fortsätter att skifta uppåt så länge Y > Y*. Till slut når ekonomin en punkt där produktionen har återvänt till potentiell nivå Y*, men vid en permanent högre prisnivå P.

Motsvarande anpassning sker vid en lågkonjunktur (Y < Y*), där hög arbetslöshet dämpar löneökningstakten och skiftar SRAS nedåt tills Y = Y* återställs.