IS-kurvan: Jämvikt på varumarknaden

Efter denna lektion kommer du att kunna härleda IS-kurvan utifrån varumarknadens jämvikt, förklara samband mellan ränta, investeringar och BNP, samt analysera vad som får IS-kurvan att luta och skifta.

Varumarknadens jämvikt och den samlade efterfrågan

För att förstå IS-kurvan måste vi börja på varumarknaden. I en sluten ekonomi uppnås jämvikt när den samlade produktionen (BNP, betecknad med Y) är exakt lika med den samlade efterfrågan (Z).

Den samlade efterfrågan består av trehuvudkomponenter:

1. Konsumtion (C): Hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Konsumtionen beror på den disponibla inkomsten (Y − T), där T är skatter.

2. Investeringar (I): Företagens köp av realkapital såsom maskiner och byggnader.

3. Offentlig konsumtion (G): Statens och kommunernas inköp.

Ekvationen för samlad efterfrågan skrivs som:

Z = C(Y − T) + I + G

I den enklaste Keynesianska modellen antar vi att konsumtionsfunktionen är linjär: C = c0 + c1 × (Y − T), där c0 är autonom konsumtion (konsumtion när inkomsten är noll) och c1 är den marginala konsumtionsbenägenheten (hur stor andel av en extra krona i inkomst som går till konsumtion, där 0 < c1 < 1).

Jämvikt kräver att produktionen anpassar sig till efterfrågan, det vill säga Y = Z. Om efterfrågan överstiger produktionen minskar företagens lager, vilket får dem att öka produktionen. Om efterfrågan är lägre än produktionen samlas osålda varor på lager, och produktionen minskas.

Fram till nu har investeringar (I) ofta behandlats som en konstant variabel. Men i verkligheten beror investeringarna i hög grad på räntan i ekonomin, vilket är nyckeln till att förstå IS-kurvan.

Investeringsfunktionen och räntans roll

Investeringar handlar om att skapa framtida produktionskapacitet. När ett företag överväger att bygga en ny fabrik eller köpa in nya IT-system måste projektet finansieras – antingen genom banklån eller med egna medel.

I båda fallen spelar räntan (r) en avgörande roll:

• Om företaget lånar pengar utgör räntan den direkt kostnaden för lånet.
• Om företaget använder egna pengar utgör räntan en alternativkostnad (pengarna hade annars kunnat placeras till den rådande räntan).

Därför finns det ett negativt samband mellan räntenivån och investeringsviljan: ju högre ränta, desto färre investeringsprojekt är lönsamma.

Vi kan formulera en simpel investeringsfunktion:

I = I0 − b × r

Där:

• I0 representerar autonoma investeringar (investeringsvilja som drivs av framtidstro, teknikutveckling etc., oberoende av räntan).
• b är investeringarnas räntekänslighet (hur starkt investeringarna reagerar på en ränteändring).
• r är räntesatsen.

Om räntan r stiger faller investeringarna I. Eftersom investeringar ingår i den samlade efterfrågan (Z), kommer en räntehöjning att dämpa den totala efterfrågan i ekonomin. Detta är den direkta länken mellan finansmarknadens ränta och den reala ekonomins varumarknad.

Härledning av IS-kurvan

Nu har vi alla byggstenar för att härleda IS-kurvan (där IS står för *Investment-Savings*).

IS-kurvan visar alla kombinationer av ränta (r) och aggregate inkomst/BNP (Y) där varumarknaden befinner sig i jämvikt.

Låt oss följa kedjereaktionen när räntan ändras:

1. Räntesänkning: Räntan faller från r1 till r2.

2. Ökade investeringar: Den lägre räntan gör det billigare att låna, så investeringarna stiger (I ökar).

3. Högre efterfrågan: Eftersom I är en del av Z, förskjuts den samlade efterfrågekurvan uppåt.

4. Multiplikatoreffekt: Den initiala ökningen i investeringar leder till högre inkomster för hushåll och företag, som i sin tur ökar sin konsumtion. Den totala produktionen (Y) ökar därför med ett multipelt belopp.

Slutsatsen är att det finns ett negativt (omvänt) samband mellan räntan och jämvikts-BNP. Vid höga räntor är investeringarna låga och därmed blir jämvikts-BNP låg. Vid låga räntor är investeringarna höga och jämvikts-BNP blir hög.

Om vi ritar detta i ett diagram med räntan (r) på den vertikala axeln och BNP (Y) på den horisontella axeln får vi en negativt lutande kurva: IS-kurvan.

Skiften i IS-kurvan: Finanspolitik och autonoma chocker

Det är avgörande att skilja på förändringar längs IS-kurvan och skiften av hela IS-kurvan.

• Rörelse längs IS-kurvan: Sker ENBART när räntan (r) ändras. En förändrad ränta leder till förändrade investeringar och en ny jämviktsnivå för BNP.
• Skift av IS-kurvan: Sker när någon ANNAF variabel än räntan ändrar den samlade efterfrågan. Vid VARJE given räntenivå ändras nu jämvikts-BNP.

Vad orsakar ett högerskift (expansivt skift) av IS-kurvan?

1. Expansiv finanspolitik: En ökning av offentlig konsumtion (G ↑) eller en sänkning av skatter (T ↓).

2. Ökad autonom konsumtion (c0 ↑): Hushållen väljer att konsumera mer oavsett inkomst (t.ex. på grund av ökat förmögenhetsvärde).

3. Ökad framtidstro (I0 ↑): Företagen blir mer optimistiska om framtiden och investerar mer vid alla räntenivåer.

Omvänt orsakar stram finanspolitik (G ↓ eller T ↑) eller försämrat stämningsläge ett vänsterskift av IS-kurvan.

Storleken på skiftet i horisontell led beror direkt på finanspolitikens storlek multiplicerat med multiplikatorn: ΔY = Multiplikator × ΔG.