Varulagervärdering och LVP

Efter den här lektionen kommer du att kunna tillämpa lägsta värdets princip (LVP) och FIFO-principen för att värdera ett företags varulager samt förstå hur värderingen och lagerförändringar påverkar resultat- och balansräkningen.

Vad är varulager och anskaffningsvärde?

Ett varulager består av varor som ett företag har köpt in eller tillverkat i syfte att sälja dem vidare. I balansräkningen klassificeras varulagret som en omsättningstillgång, eftersom varorna är avsedda att omsättas (säljas) inom en snar framtid, oftast inom ett år.

Förstasteget i varulagervärderingen är att fastställa lagrets anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för köpta varor utgörs av inköpspriset plus alla direkt hänförliga bikostnader som krävs för att få varan på plats och i säljbart skick. Det kan till exempel handla om tullavgifter, fraktkostnader och hanteringskostnader, med avdrag för eventuella erhållna rabatter.

Exempel på beräkning av anskaffningsvärde:

Ett handelsföretag köper in 100 stycken cyklar. Inköpspriset är 2 000 kr per cykel. Fraktkostnaden för hela sändningen är 10 000 kr och företaget får en kvantitetsrabatt på 5 000 kr.

• Sammanlagt inköpspris: 100 × 2 000 kr = 200 000 kr
• Plus fraktkostnad: +10 000 kr
• Minus rabatt: −5 000 kr
• Totalt anskaffningsvärde: 205 000 kr (vilket ger 2 050 kr/cykel)

Moms ska inte räknas med i anskaffningsvärdet om företaget är momsskyldigt, eftersom ingående moms dras av och inte utgör en kostnad för företaget.

FIFO-principen (Först in, först ut)

I praktiken köper företag in varor vid olika tillfällen och till olika priser under ett räkenskapsår. När lagret ska värderas vid årets slut uppstår frågan: vilka av de inköpta varorna finns faktiskt kvar i lagret?

Huvudregeln enligt lag och god redovisningssed är FIFO-principen (*First-In, First-Out*). Principen bygger på antagandet att de varor som köptes in först också är de som såldes först.

Detta innebär att det utgående lagret (UB) anses bestå av de varor som köptes in senast. Motsvarande anses de varor som har solts under perioden härröra från de tidigaste inköpen.

Exempel på FIFO:

Under året gör ett företag följande inköp av en specifik produkt:

1. Jan: 100 st à 50 kr = 5 000 kr

2. Maj: 100 st à 60 kr = 6 000 kr

3. Sep: 100 st à 70 kr = 7 000 kr

Vid årets slut finns 120 produkter kvar i lagret. Enligt FIFO antas lagret bestå av:

• 100 st från inköpet i september (senaste): 100 × 70 kr = 7 000 kr
• 20 st från inköpet i maj: 20 × 60 kr = 1 200 kr
• Sammanlagt anskaffningsvärde (FIFO): 7 000 + 1 200 = 8 200 kr.

Lägsta värdets princip (LVP) och Nettoförsäljningsvärde

När anskaffningsvärdet enligt FIFO väl har beräknats ska lägsta värdets princip (LVP) tillämpas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). LVP är ett uttryck för den grundläggande *försiktighetsprincipen* i redovisning.

LVP innebär att omsättningstillgångar (t.ex. varulager) ska värderas till det lägsta av:

1. Anskaffningsvärdet (enligt FIFO)

2. Nettoförsäljningsvärdet (NFV)

Nettoförsäljningsvärde (NFV) definieras som:

> *Nettoförsäljningsvärde = Beräknat försäljningspris − Beräknade försäljningskostnader*

Om försäljningsvärdet på marknaden har sjunkit så mycket att nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet, måste lagret skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet. Om nettoförsäljningsvärdet däremot är högre än anskaffningsvärdet får lagret inte värderas upp, utan behåller sitt anskaffningsvärde (eftersom orealiserade vinster inte får redovisas).

Exempel:

Ett lager har ett anskaffningsvärde på 100 000 kr. På grund av teknisk utveckling kan varorna nu endast säljas för totalt 90 000 kr, och försäljningskostnaderna beräknas till 5 000 kr.

• Nettoförsäljningsvärde = 90 000 kr − 5 000 kr = 85 000 kr.
• LVP-jämförelse: lägsta av 100 000 kr och 85 000 kr.
• Värde i balansräkningen: 85 000 kr.

Lagerförändringens påverkan på resultatet

Varulagrets värde vid årets slut har en direkt koppling till företagets resultat. Kostnad för sålda varor (KSV) beräknas enligt formeln:

KSV = Ingående varulager (IB) + Periodens varuinköp − Utgående varulager (UB)

Lagerförändringen är skillnaden mellan utgående lager (UB) och ingående lager (IB):

• Lagerökning (UB > IB): Varulagrets värde har ökat. Det innebär att en del av periodens inköp finns kvar i lagret och inte ska belasta årets resultat som en kostnad. KSV blir lägre och resultatet blir högre.
• Lagerminskning (UB < IB): Varulagrets värde har minskat. Företaget har sålt fler varor än det köpt in under perioden. KSV blir högre och resultatet minskar.

Nedskrivning av lager:

När lagret skrivs ned enligt LVP innebär det att utgående varulager (UB) får ett lägre värde. Ett lägre UB-värde leder direkt till en högre Kostnad för sålda varor (eller en separat nedskrivningskostnad), vilket minskar årets rörelseresultat. På så sätt beaktas inkurans och värdeminskningar direkt i den period de uppstår.