Kollektiva varor och asymmetrisk information

Efter den här lektionen förstår du varför marknadsmekanismen misslyckas vid kollektiva varor och asymmetrisk information, samt vilka lösningar som finns.

Klassificering av varor: Exkluderbarhet och rivalitet

Inom mikroekonomin klassificeras alla varor och tjänster utifrån två grundläggande dimensioner:

1. Exkluderbarhet: Äger du rättigheten eller möjligheten att förhindra någon från att nyttja varan om de inte betalar för den?

2. Rivalitet: Minskar din konsumtion av varan någon annans möjlighet att konsumera samma vara?

Utifrån dessa två dimensioner kan vi dela in ekonomi i fyra typer av varor:

• Privata varor (Exkluderbara & Rivaliserande): De flesta vanliga konsumentvaror, till exempel ett äpple eller ett par skor. Om du äter äpplet kan ingen annan äta det, och butiken kan vägra ge dig det om du inte betalar.
• Klubbvaror (Exkluderbara & Icke-rivaliserande): Exempelvis strömmande tjänster som Netflix eller en avgiftsbelagd bro. Det är lätt att stänga ute folk som inte betalar (lösenord/tull), men att en person till tittar minskar inte nyttan för andra.
• Gemensamma resurser (Icke-exkluderbara & Rivaliserande): Fiskebestånd i havet eller betesmark. Alla kan nyttja dem, men när någon fångar en fisk finns det färre kvar för andra (riskerar överutnyttjande, s.k. "Allmänningens dilemma").
• Kollektiva varor (Icke-exkluderbara & Icke-rivaliserande): Exempelvis nationellt försvar, rättsväsende eller gatubelysning. Ingen kan utestängas, och min användning minskar inte din nytta.

Kollektiva varor och gratisåkarproblemet

Eftersom kollektiva varor saknar exkluderbarhet uppstår ett fundamentalt marknadsmisslyckande: gratisåkarproblemet (free-rider problem).

En gratisåkare är en person som drar nytta av en vara utan att betala för den. Om en privat aktör försöker sälja gatubelysning på en fri marknad har varje enskild individ ett incitament att hålla hårt i sina pengar och hoppas att grannen betalar istället. Om grannen köper gatubelysningen kan den snåle individen ändå lysa upp sin väg utan kostnad.

Resonerar alla konsumenter på detta rationella, egoistiska sätt blir den totala betalningsviljan på marknaden nära noll. Det privata utbudet blir för litet eller uteblir helt, trots att det sammanlagda samhällsvärdet av gatubelysningen är betydligt högre än kostnaden att bygga den.

Vertikal summering av efterfrågan:

För privata varor summerar vi efterfrågekurvor horisontellt (vi lägger ihop kvantiteter vid varje givet pris). För kollektiva varor summerar vi betalningsviljan vertikalt (vi lägger ihop priser/nytta vid varje givet kvantitet), eftersom alla konsumerar exakt samma enhet av varan samtidigt.

Detta marknadsmisslyckande är anledningen till att kollektiva varor oftast måste finansieras via skattsedeln och tillhandahållas av stat eller kommun.

Asymmetrisk information: Adverse Selection (Snedurval)

När den ena parten i en affär har mer eller bättre information än den andra uppstår asymmetrisk information. Detta sker innan eller efter att ett kontrakt ingås.

Adverse selection (Snedurval):

Detta sker *före* ett kontrakt ingås (dold information). Ett klassiskt exempel beskrivs i Nobelprisvinnaren George Akerlofs modell om begagnade bilar ("The Market for Lemons").

Antag att det finns bra bilar ("persikor") och dåliga bilar ("citroner"). Säljaren vet bilens skick, men köparen vet bara genomsnittskvaliteten på marknaden. Köparen är därför bara villig att betala ett genomsnittspris.

• Ägare till bra bilar tycker genomsnittspriset är för lågt och vägrar sälja.
• Ägare till dåliga bilar säljer mer än gärna till genomsnittspriset.

Resultatet blir att de bra bilarna försvinner från marknaden. Genomsnittskvaliteten sjunker ytterligare, köparna sänker sitt bud ännu mer, och till slut riskerar marknaden att helt kollapsa! Samma problem uppstår på försäkringsmarknader, där personer med höga hälsorisker är de som i första hand söker heltäckande sjukförsäkringar.

Moral Hazard och lösningar på informationsproblem

Medan Adverse selection handlar om *dold information* före avtal, handlar Moral hazard (Moralisk risk) om *dolt agerande* efter avtal.

Moral hazard uppstår när en part har incitament att ta större risker eller anstränga sig mindre för att motparten bär kostnaden för det negativa utfallet. Detta är vanligt i relationer mellan uppdragsgivare och agent (det s.k. Principall-agent-problemet, t.ex. aktieägare och VD).

Hur kan marknaden lösa asymmetrisk information?

1. Signalering (utförs av den informerade parten):

• En säljare av en bra begagnad bil erbjuder en lång garanti för att bevisa bilens kvalitet.
• En arbetssökande tar en svår universitetsutbildning för att signalera hög produktivitet till arbetsgivare.

2. Screening (utförs av den oinformerade parten):

• Försäkringsbolag erbjuder menyval med olika självrisker. Hög självrisk attraherar lågriskkunder, medan låg självrisk (med hög premie) väljs av högriskkunder.
• Arbetsgivare använder provanställningar för att utvärdera kapacitet före fast anställning.