Inkomst- och korspriselasticitet

Efter denna lektion kommer du att kunna klassificera varor som normala, inferiora, substitut eller komplement baserat på beräknade inkomst- och korspriselasticiteter.

Inkomstelasticitet – Hur efterfrågan reagerar på inkomständringar

Inkomstelasticitet mäter hur den efterfrågade kvantiteten av en vara förändras när konsumenternas inkomst ändras. Den skrivs ofta som e_Y (där Y står för inkomst, från engelskans Yield/Income).

Formeln för inkomstelasticitet beräknas som:

e_Y = (Procentuell ändring i efterfrågad kvantitet) / (Procentuell ändring i inkomst)

e_Y = (% ΔQ) / (% ΔY)

Beroende på vilket tecken (positivt eller negativt) och vilket värde inkomstelasticiteten får, kan vi dela in varor i två huvudkategorier:

1. Normala varor (e_Y > 0): När inkomsten stiger, ökar efterfrågan på varan. Om din inkomst ökar kanske du köper mer färsk lax, går oftare på restaurang eller reser mer. Eftersom både inkomst och efterfrågan rör sig i samma riktning blir elasticiteten positiv.

2. Inferiora varor (e_Y < 0): När inkomsten stiger, minskar efterfrågan på varan. Detta kallas även 'underlägsna varor'. Exempel kan vara snabbnudlar, busstransport eller lågprismärken. När konsumenter får högre inkomst ersätter de dessa varor med dyrare och bättre alternativ (t.ex. köper bil istället för busskort). Här rör sig inkomst och efterfrågan i motsatta riktningar, vilket ger en negativ elasticitet.

Normala varor: Nödvändiga varor vs. Lyxvaror

Vi kan dela upp normala varor (där e_Y > 0) i två underkategorier baserat på hur starkt efterfrågan reagerar på inkomständringen:

1. Nödvändiga varor (0 < e_Y ≤ 1):

Detta är varor vi behöver för vår vardag, till exempel baslivsmedel (mjölk, bröd), elektricitet och tandkräm. Om din inkomst dubbleras kommer du inte att borsta tänderna dubbelt så mycket. Efterfrågan ökar när inkomsten stiger, men i en lägre takt än inkomstökningen.

2. Lyxvaror (e_Y > 1):

Detta är varor som vi konsumerar mer av i proportion till inkomsten när vi blir rikare. Exempel inkluderar utlandsresor, sportbilar, märkeskläder och fina viner. Om inkomsten ökar med 10% kanske efterfrågan på tävlingscyklar ökar med 25%. Eftersom täljaren är större än nämnaren blir e_Y större än 1.

Att känna till dessa skillnader är avgörande för företag. Företag som säljer lyxvaror är mycket känsliga för konjunktursvängningar, medan företag som säljer nödvändiga varor klarar lågkonjunkturer betydligt bättre.

Korspriselasticitet – Relationen mellan två olika varor

Korspriselasticitet mäter hur efterfrågan på en vara (Vara A) förändras när priset på en annan vara (Vara B) ändras. Den betecknas e_AB (eller e_XY).

Formeln beräknas som:

e_AB = (Procentuell ändring i efterfrågad kvantitet av Vara A) / (Procentuell ändring i pris på Vara B)

e_AB = (% ΔQ_A) / (% ΔP_B)

Korspriselasticiteten avslöjar vilket förhållande två varor har till varandra:

1. Substitutvaror (e_AB > 0):

Om priset på Vara B stiger, går konsumenterna över till Vara A. Exempel: Pepsi och Coca-Cola, eller smör och margarin. Om priset på Pepsi stiger (+ ΔP_B), ökar efterfrågan på Coca-Cola (+ ΔQ_A). Elasticiteten blir POSITIV.

2. Komplementvaror (e_AB < 0):

Varor som konsumeras tillsammans. Exempel: Kaffe och kaffeinlägg/socker, eller bilar och bensin. Om priset på bilar stiger (+ ΔP_B), köps färre bilar vilket gör att efterfrågan på bensin minskar (- ΔQ_A). Elasticiteten blir NEGATIV.

3. Orelaterade varor (e_AB ≈ 0):

Förändringar i priset på biobiljetter påverkar inte efterfrågan på mjölk. Korspriselasticiteten är nära noll.

Praktisk användning av elasticiteter i näringsliv och analys

Att förstå inkomst- och korspriselasticitet är avgörande för strategiska beslut i både företag och offentlig sektor.

Företagsstrategi och prissättning:

Om ett företag producerar skrivare kan det sätta ett lågt pris på själva skrivaren för att öka försäljningen. Eftersom skrivare och bläckpatroner är komplementvaror (negativ korspriselasticitet) kommer den ökad skrivarförsäljningen att driva upp efterfrågan på de högmarginaliserade bläckpatronerna.

Konjunkturanalys:

Under en recession (lågkonjunktur) faller hushållens disponibla inkomster. Företag som säljer lyxvaror (hög positiv e_Y) drabbas hårt och måste ofta skära ner på produktionen. Samtidigt kan lavpriskedjor och tillverkare av inferiora varor uppleva ett uppsving i försäljningen.

Konkurrensanalys och konkurrenslagstiftning:

Konkurrensmyndigheter använder korspriselasticitet för att definiera relevanta marknader. Om korspriselasticiteten mellan två produkter är mycket hög betraktas de som nära substitut och tillhör samma marknad. Det spelar en nyckelroll vid bedömning av företagssammanslagningar.