Samborätt och Sambolagen

Efter den här lektionen behärskar du Sambolagens regler om vad som utgör samboegendom, hur en bodelning går till, hur samboavtal fungerar samt de juridiska skillnaderna mellan samboförhållande och äktenskap.

Vad är ett samboförhållande enligt Sambolagen?

Sambolagen (2003:376) reglerar rättsförhållandet mellan två personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande forms. För att lagen ska vara tillämplig krävs att tre tvingande rekvisit enligt 1 § Sambolagen är uppfyllda:

1. Två personer: Lagen gäller endast parrelationer bestående av två personer. Det har ingen betydelse om paret är av samma eller olika kön.

2. Stadigvarande sammanboende: Boendet får inte vara tillfälligt eller kortvarigt. En tumregel i rättspraxis är att sammanboendet ska ha varat i minst sex månader, eller att paret har gemensamma barn eller väntar barn tillsammans.

3. Paret lever i ett parförhållande och har gemensamt hushåll: Med parförhållande avses en romantisk samlevnadsrelation (till skillnad från kompisar eller släktingar). Gemensamt hushåll innebär att man delar på sysslor, utgifter och skötsel av hemmet.

Det är viktigt att notera att Sambolagen är tvingande till förmån för den svagare parten i vissa skyddsregler, men i huvudsak dispositiv vad gäller egendomsdelning vid separation.

Samboegendom – Gemensam bostad och bohag

En av de mest centrala principerna i samborätten är vad som faktiskt ingår i en bodelning vid en separation. Till skillnad från äktenskapsrätten, där nästan all egendom blir giftorättsgods om inte enskild egendom avtalats, omfattar Sambolagen endast samboegendom.

Enligt 3 § Sambolagen utgörs samboegendom av gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har anskaffats för gemensamt bruk.

1. Gemensam bostad (5 §): En fastighet, bostadsrätt eller hyresrätt som förvärvats i syfte att paret ska bo där tillsammans. Om den ena parten ägde en bostadsrätt innan relationen inleddes eller innan paret planerat att flytta ihop, har den inte anskaffats för gemensamt bruk och utgör därför INTE samboegendom.

2. Gemensamt bohag (6 §): Möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som finns i det gemensamma hemmet och har köpts för att användas gemensamt.

Vad ingår ALDRIG i samboegendom?

Bilar, båtar, bankmedel, aktier, fritidshus och personalia (kläder, smycken) utgör aldrig samboegendom, oavsett när de köptes eller vem som betalade dem.

Samboavtal och formkrav

Sambolagens regler om bodelning är i grunden dispositiva. Det innebär att sambor har rätt att avtala bort lagens regler helt eller delvis genom ett så kallat samboavtal (9 § Sambolagen).

Vad kan regleras i ett samboavtal?

• Att ingen bodelning alls ska ske vid en eventuell separation.
• Att viss specifik egendom (t.ex. en bostadsrätt som köpts gemensamt) inte ska ingå i bodelningen.
• Att hälftendelning inte ska tillämpas för viss egendom.

Formkrav (9 § 2 st):

Ett samboavtal måste vara skriftligt och undertecknas av båda samborna. Det krävs inga vittnen och avtalet behöver inte registreras hos någon myndighet (till skillnad från äktenskapsförord som ska registreras hos Skatteverket).

Det är viktigt att förstå att man i ett samboavtal inte kan avtala om sådant som ligger utanför Sambolagens område. Man kan till exempel inte avtala om att ge varandra arvsrätt vid dödsfall – för det krävs ett inbördes testamente.

Bodelningsprocessen – Från brutto till hälftendelning

När ett samboförhållande upphör har vardera sambo rätt att begära bodelning enligt 8 § Sambolagen. Begäran om bodelning måste framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde.

Beräkning av andelar i bodelningen (12-14 §§):

1. Gemensamt värde av samboegendom (Brutto): Man värderar den samboegendom (bostad och bohag) som båda äger.

2. Avdrag för skulder (Skuldtäckning): Från sin andel av samboegendomen får respektive sambo dra av sina egna skulder som har anknytning till samboegendomen (t.ex. bostadslån), eller andra skulder i den mån de inte täcks av övrig egendom.

3. Nettobehållning: Det som återstår av samboegendomen efter skuldavdrag läggs samman.

4. Hälftendelning: Nettobehållningen delas lika (50/50) mellan samborna.

Övertagande av bostad i vissa fall (22 §):

Även om en bostad inte utgör samboegendom (t.ex. en hyresrätt eller bostadsrätt som den ena ägde sedan tidigare), kan den andra sambon få ta över bostaden vid separation om den personen har bäst behov av den (t.ex. vid vårdnad om barn) och det med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Om det är en bostadsrätt måste den som tar över ersätta den andra för bostadens värde.

Sammanfattning och viktiga särregler i Sambolagen

För att få en fullständig bild av samborätten är det värt att uppmärksamma några ytterligare viktiga bestämmelser:

1. Basbeloppsregeln (18 § 2 st):

När ett samboförhållande upphör på grund av att den ena sambon dör, har den efterlevande sambon alltid rätt att ur den behållna samboegendomen få egendom till ett värde motsvarande minst två prisbasbelopp (i den mån samboegendomen räcker). Detta kallas den lilla basbeloppsregeln.

2. Jämkning vid bodelning (15 §):

Om en hälftendelning av samboegendomen skulle vara oskälig – till exempel om samboförhållandet har varat under mycket kort tid (mindre än 5 år) och den ena parten tillskjutit nästan allt kapital – kan bodelningen jämkas så att den part som ägde mest får behålla mer än hälften.

3. Förfogandeinskränkningar (23-24 §§):

En sambo får inte utan den andra sambons skriftliga medgivande sälja, inteckna, hyra ut eller ge bort den gemensamma bostaden eller bohaget, om egendomen utgör samboegendom eller omfattas av övertaganderätten.