Äktenskapsrätt och bodelning

Efter denna lektion kommer du att förstå grunderna i svensk äktenskapsrätt enligt Äktenskapsbalken. Du kommer att kunna skilja på giftorättsgods och enskild egendom, beräkna skuldtäckning samt genomföra en praktisk bodelning.

Grundläggande egendomsförhållanden i äktenskapet

I svensk rätt regleras äktenskapets juridiska effekter i Äktenskapsbalken (1987:230), förkortad ÄktB. En vanlig missuppfattning är att alla tillhörigheter blir gemensamma så fort man gifter sig. Juridiskt sett stämmer inte detta.

Under äktenskapet gäller principen om säräganderätt: vardera maken äger sin egendom och svarar för sina egna skulder (ÄktB 1 kap. 3 §). Om Make A köper en bil för sina egna pengar och står på kontraktet, är Make A ensam ägare till bilen under äktenskapets gång.

Äktenskapets särskilda egendomsordning märks först när äktenskapet upplöses (genom skilsmässa eller dödsfall). Då aktiveras den så kallade giftorätten.

All egendom som en make äger kallas för giftorättsgods, såvida den inte uttryckligen har gjorts till enskild egendom. Giftorätten innebär alltså inte ett direkt medägande under äktenskapet, utan utgör en *latent rättighet* att vid en framtida bodelning få dela på det sammanlagda nettopulveriserade värdet av makarnas giftorättsgods.

Egendom i ett äktenskap delas alltså upp i två huvudkategorier:

1. Giftorättsgods: Huvudregeln. Ingår i bodelningen.

2. Enskild egendom: Undantaget. Ingår INTE i bodelningen.

Hur skapas enskild egendom?

Eftersom huvudregeln är att all egendom utgör giftorättsgods, krävs det en särskild rättshandling för att egendom ska bli enskild. Enligt ÄktB 7 kap. 2 § kan egendom bli enskild på sex olika sätt. De fyra viktigaste är:

1. Äktenskapsförord: Ett skriftligt avtal mellan makarna (eller blivande makar) som registreras hos Skatteverket. Makarna kan bestämma att all eller viss egendom ska vara enskild.

2. Gåva: Egendom som en make fått i gåva från någon annan än den andra maken, med det skriftliga villkoret att den ska vara mottagarens enskilda egendom.

3. Testamente: Egendom som en make erhållit genom testamente med villkoret att den ska vara enskild egendom.

4. Arv: Egendom som en make ärvt enligt lag, om arvlåtaren upprättat ett skriftligt villkor om att arvet ska vara enskild egendom.

Surrogatprincipen:

Vad som träder i stället för enskild egendom blir också automatiskt enskild egendom (kallas *surrogat*). Om du t.ex. säljer en fastighet som var din enskilda egendom och köper en båt för pengarna, blir båten din enskilda egendom – om inte annat angavs i villkoret eller avtalet.

Avkastning:

Avkastning på enskild egendom (t.ex. aktieutdelning eller hyresintäkter) blir däremot giftorättsgods, såvida det inte särskilt har föreskrivits i äktenskapsförordet eller gåvobrevet/testamentet.

Bodelningsprocessen: Steg för steg

När ett äktenskap upplöses ska en bodelning genomföras (ÄktB 9 kap. 1 §). Bodelningen utgår från egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (den s.k. *kritiska tidpunkten* eller *brytdagen*).

Bodelningsberäkningen görs i tre huvudsakliga steg:

Steg 1: Värdering och uppställning av giftorättsgods

Vardera make summerar värdet av sitt brutto-giftorättsgods. Enskild egendom lämnas helt utanför.

Steg 2: Skuldtäckning (Rensning)

Från sina bruttotillgångar får vardera make dra av sina egna skulder (ÄktB 11 kap. 2 §). Syftet är att försäkra att båda makarna kan betala sina fordringsägare. Det värde som återstår kallas *nettogiftorättsgods*. Om en makes skulder är större än tillgångarna blir nettot 0 kr (det kan aldrig bli negativt i sammanställningen).

Steg 3: Sammanslagning och hälftendelning

De två makarnas netton slås ihop till en gemensam pott. Denna pott delas därefter lika mellan makarna (ÄktB 11 kap. 3 §). Det belopp som erhålls kallas för vardera makens *lott*.

Slutligen sker lottläggning, där man bestämmer vem som faktiskt ska få vilka sakartiklar för att fylla sin lott.

Jämkning och skyddsregler (5-årsregeln)

Principen om hälftendelning kan ibland leda till ett oskäligt resultat, särskilt vid kortvariga äktenskap eller om den ena maken har betydligt mer giftorättsgods med sig in i äktenskapet.

Jämkning vid korta äktenskap (ÄktB 12 kap. 1 §):

För att förhindra att någon gifter sig till hälften av den andres förmögenhet under en kort tid finns en skyddsregel, ofta kallad 5-årsregeln eller *trappstegsmodellen*.

Om äktenskapet har varat i mindre än fem år (inklusive sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden innan äktenskapet), behöver maken med mest giftorättsgods inte dela med sig av allt. Man delar istället upp giftorättsgodset gradvis med 20 % per år:

• 1 år: 20 % av giftorättsgodset ingår i likadelningen.
• 2 år: 40 %
• 3 år: 60 %
• 4 år: 80 %
• 5 år eller mer: Full hälftendelning (100 %).

Särskilda undantag:

• Personliga tillhörigheter (ÄktB 10 kap. 2 §): Kläder, personliga presenter och mindre smycken får undantas från bodelningen i skälig omfattning utan att räknas in i giftorättsgodset.
• Skuldfällan: Om en make har mer skulder än tillgångar blir nettogiftorättsgodset 0 kr. Den skuldtyngda maken behöver aldrig skjuta till pengar från den andres netto för att täcka sina skulder.