Konstitutionell rätt, offentlighet och sekretess

Efter denna lektion kommer du att behärska Sveriges fyra grundlagar, offentlighetsprincipens uppbyggnad och syfte, samt metodiken för att avgöra om en handling är allmän och om den kan lämnas ut.

Sveriges fyra grundlagar och statsskicket

Den konstitutionella rätten utgör fundamentet för hela det svenska rättssystemet. Den reglerar hur staten styrs, hur lagar stiftas och vilka grundläggande rättigheter medborgarna har.

Sverige har fyra grundlagar som står över alla andra lagar:

1. Regeringsformen (RF): Det centrala dokumentet som drar upp spelreglerna för statsskicket. Den fastslår att all offentlig makt utgår från folket (1 kap. 1 §) och reglerar riksdagens och regeringens arbeta samt medborgerliga fri- och rättigheter.

2. Tryckfrihetsförordningen (TF): Skyddar rätten att trycka och sprida skrifter samt reglerar den centrala *offentlighetsprincipen* och rätten att ta del av allmänna handlingar.

3. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL): Kompletterar TF och täcker nyare medier som radio, tv, film och internet.

4. Successionsordningen (SO): Reglerar tronföljden till den svenska tronen.

För att ändra en grundlag krävs ett särskilt trögt förfarande: Riksdagen måste fatta två likalydande beslut med ett ordinarie riksdagsval däremellan. Detta skyddar demokratin mot snabba och ogenomtänkta författningsändringar.

Offentlighetsprincipens innebörd och syfte

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i den svenska demokratin och återfinns i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen. Principen innebär att allmänheten och medierna ska ha insyn i statens, regionernas och kommunernas verksamhet.

Offentlighetsprincipen tar sig flera uttryck:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar: Alla har rätt att läsa myndigheters handlingar.
• Yttrande- och meddelarfrihet: Tjänstemän har rätt att lämna uppgifter till medier för publicering.
• Rätten att övervara domstolsförhandlingar och beslutande församlingar: Rättegångar och kommunfullmäktigemöten är som huvudregel öppna för allmänheten.

Syftet är att främja ett fritt meningsutbyte, en allsidig upplysning och att möjliggöra granskning av makthavare och myndighetsutövning. Detta motverkar korruption och maktmissbruk.

Begreppet Allmän handling: Förvarad, Inkommen, Upprättad

För att förstå offentlighetsprincipen måste man behärska begreppet allmän handling.

1. Handling: Text, bild eller information som kan läsas, lyssnas på eller uppfattas med tekniskt hjälpmedel (t.ex. e-post, PDF, pappersbrev, ljudinspelning).

2. Förvarad: Handlingen finns fysiskt hos myndigheten eller är tillgänglig via tekniska hjälpmedel som myndigheten disponerar.

3. Inkommen: Handlingen har anlänt till myndigheten eller nått en behörig tjänsteman (t.ex. ett e-postmeddelande till en handläggare).

4. Upprättad: Handlingen har färdigställts av myndigheten. Detta sker normalt när:

• Handlingen har expedierats (skickats ut).
• Ärendet som handlingen tillhör har slutbehandlats.
• Handlingen har justerats (t.ex. ett protokoll) eller annars färdigställts.

Vad är INTE allmänna handlingar?

Utkast, koncept och minnesanteckningar som inte expedierats och som endast tjänar som underlag för föredragning är som huvudregel inte allmänna handlingar så länge de inte arkiverats.

Sekretess och begränsningar: Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

Att en handling är *allmän* innebär inte automatiskt att vem som helst får läsa den. En allmän handling kan vara antingen offentlig eller belagd med sekretess.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får endast begränsas genom lag om det krävs med hänsyn till t.ex. rikets säkerhet, det allmännas ekonomiska intresse, eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (TF 2:2).

Den centrala lagen för detta är Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Skaderekvisit och menprövning:

När en myndighet prövar om en handling kan lämnas ut görs en menprövning utifrån sekretessbestämmelsernas skaderekvisit:

• Rakt skaderekvisit: Offentlighet är huvudregel. Sekretess gäller endast om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften röjs (t.ex. 'sekretess gäller om det kan antas att den enskilde lider men').
• Omvänt skaderekvisit: Sekretess är huvudregel. Uppgiften får endast lämnas ut om det står klart att den kan röjas utan att skada uppstår (mycket sträng sekretess, t.ex. inom hälso- och sjukvård och socialtjänst).

Skyndsamhetskravet: En begäran om utlämnande ska behandlas genast eller så snart det är möjligt (TF 2:15). Den som begär ut en handling har rätt att vara anonym.