Capital Asset Pricing Model (CAPM)

Efter denna lektion kommer du att förstå hur risk och avkastning hänger ihop samt kunna tillämpa Capital Asset Pricing Model (CAPM) för att beräkna avkastningskravet på eget kapital.

Risk och avkastning: Systematisk vs. Osystematisk risk

Inom finansiell ekonomi är grundprincipen att högre risk kräver högre förväntad avkastning. Men all risk är inte skapad lika. När du investerar i en aktie utsätts du för två huvudtyper av risk: systematisk risk och osystematisk risk.

Osystematisk risk (även kallad företagsspecifik eller unikt risk) beror på faktorer som bara rör det enskilda företaget eller dess bransch. Exempel inkluderar en strejk på en fabrik, en misslyckad produktlansering eller att en nyckelperson lämnar bolaget. Det fantastiska med osystematisk risk är att den kan spridas bort – diversifieras – genom att du äger en väldiversifierad portfölj med många olika aktier. När en aktie går dåligt går en annan bra.

Systematisk risk (även kallad marknadsrisk) beror däremot på makroekonomiska faktorer som påverkar hela marknaden samtidigt. Det kan handla om förändringar i styrräntan, inflation, konjunktursvängningar eller geopolitiska kriser. Denna risk kan inte diversifieras bort, oavsett hur många aktier du lägger till i din portfölj.

Eftersom investerare enkelt kan eliminera osystematisk risk genom diversifiering, kommer finansmarknaden inte att betala ut någon riskpremie för att du tar osystematisk risk. Marknaden ersätter dig endast för den systematiska risken du bär. Det är denna insikt som utgör grunden för Capital Asset Pricing Model (CAPM).

Betavärde (β) – Måttet på systematisk risk

För att kunna använda CAPM måste vi kunna mäta hur mycket systematisk risk en enskild aktie har. Detta mått kallas för Betavärde (β).

Betavärdet mäter hur känslig en akties avkastning är i förhållande till marknaden som helhet (vanligtvis representerad av ett brett aktieindex):

• β = 1,0: Aktien har exakt samma systematiska risk som marknaden. Om marknaden stiger med 10 % förväntas aktien stiga med 10 %.
• β > 1,0: Aktien är mer känslig än marknaden (högre systematisk risk). Om β = 1,5 och marknaden stiger med 10 %, förväntas aktien stiga med 15 %. Typiskt för tillväxtbolag och cyklist bransch.
• β < 1,0: Aktien är mindre känslig än marknaden (lägre systematisk risk). Om β = 0,5 och marknaden stiger med 10 %, förväntas aktien stiga med 5 %. Typiskt för stabila branscher som dagligvaror och elbolag.
• β = 0: Tillgången har ingen systematisk risk alls, vilket motsvarar en helt riskfri tillgång (t.ex. statsskuldväxlar).

Genom att känna till en akties betavärde kan vi avgöra hur stor riskpremie investerare kommer att kräva för att hålla den aktien.

CAPM-formeln och dess komponenter

Capital Asset Pricing Model (CAPM) beräknar det teoretiska avkastningskravet på eget kapital (r_e) för en tillgång utifrån dess systematiska risk.

Formeln skrivs som:

r_e = r_f + β × (r_m − r_f)

Låt oss gå igenom varje del av formeln:

1. r_f (Riskfri ränta): Den avkastning du får utan att ta någon risk alls, ofta uppmätt via korta statspapper. Detta är grundnivån på avkastningskravet.

2. r_m (Förväntad marknadsavkastning): Den genomsnittliga avkastning som hela aktiemarknaden förväntas ge över tid.

3. (r_m − r_f) (Marknadens riskpremie, MRP): Den extra avkastning som investerare kräver för att investera i den genomsnittliga aktiemarknaden istället för i riskfria statspapper.

4. β (Betavärde): Företagets specifika systematiska riskfaktor som multipliceras med marknadens riskpremie.

Räkneexempel:

Anta att den riskfria räntan r_f = 2 %, förväntad marknadsavkastning r_m = 8 %, och ett bolag har β = 1,2.

• Marknadens riskpremie = 8 % − 2 % = 6 %.
• Bolagets riskpremie = 1,2 × 6 % = 7,2 %.
• Avkastningskrav (r_e) = 2 % + 7,2 % = 9,2 %.

Security Market Line (SML) och prissättning

CAPM kan illustreras grafiskt med hjälp av Security Market Line (SML). SML visar sambandet mellan en tillgångs systematiska risk (β på X-axeln) och dess förväntade avkastning (på Y-axeln).

Key points för SML:

• Skärningspunkten på Y-axeln (där β = 0): Motsvarar den riskfria räntan (r_f).
• Punkten där β = 1,0: Motsvarar marknadsportföljens förväntade avkastning (r_m).
• Lutningen på linjen: Utgörs av marknadens riskpremie (r_m − r_f).

Hur tolkar vi tillgångar i förhållande till SML?

Alla korrekt prissatta tillgångar ligger enligt teorin exakt på SML. Om en aktie hamnar utanför linjen uppstår ett köp- eller säljtillfälle:

• Ovanför SML: Aktien ger en högre förväntad avkastning än vad som krävs för dess risknivå. Aktien är undervärderad (billig), vilket gör att investerare vill köpa den. Det ökar priset och sänker avkastningen tills den hamnar på linjen igen.
• Under SML: Aktien ger en lägre förväntad avkastning än vad risknivån kräver. Aktien är övervärderad (dyr).