Kedjeregeln och implicit derivering
Lära sig derivera sammansatta funktioner samt funktioner definierade implicit.
Ca 50 min · del av Envariabelanalys
Begrepp i lektionen
- Kedjeregeln
- Implicit derivering
- Derivatan av inversen
- Logaritmsk derivering
Efter denna lektion kommer du att kunna derivera sammansatta funktioner med kedjeregeln, beräkna derivatan för implicit definierade kurvor och inverser, samt hantera komplicerade uttryck med logaritmsk derivering.
Kedjeregeln för sammansatta funktioner
En sammansatt funktion h(x) = f(g(x)) bildas genom att en inre funktion g(x) först appliceras på x, och en yttre funktion f(u) sedan appliceras på resultatet u = g(x).
Kedjeregeln anger hur vi deriverar sådana funktioner:
- h'(x) = f'(g(x)) · g'(x)
Med Leibniz notation skrivs detta ofta som:
- dy/dx = (dy/du) · (du/dx), där y = f(u) och u = g(x).
Exempel:
Derivera h(x) = (2x³ + 5)⁴.
1. Identifiera inre funktion: u = g(x) = 2x³ + 5. Derivata: g'(x) = 6x².
2. Identifiera yttre funktion: f(u) = u⁴. Derivata: f'(u) = 4u³.
3. Tillämpa kedjeregeln: h'(x) = f'(g(x)) · g'(x) = 4(2x³ + 5)³ · (6x²) = 24x²(2x³ + 5)³.
Regeln kan utökas till fler än två sammansatta funktioner genom att multiplicera derivatan för varje "lager" utifrån och in.
Implicit derivering
Ibland anges ett samband mellan x och y implicit genom en ekvation F(x, y) = 0, snarare än explicitt som y = f(x). Exempel på detta är cirkelns ekvation x² + y² = r².
För att finna derivatan dy/dx utan att behöva lösa ut y i explicitt form använder vi implicit derivering:
1. Derivera båda sidor av ekvationen med avseende på x.
2. Tänk på y som en okänd funktion y(x). Varje gång en term med y deriveras måste kedjeregeln användas, vilket ger en faktor y' (eller dy/dx).
3. Samla alla termer som innehåller y' på ena sidan och lösa ut y'.
Exempel:
Finn y' för cirkeln x² + y² = 25.
- Derivera båda sidor m.a.p. x: d/dx(x²) + d/dx(y²) = d/dx(25).
- d/dx(x²) = 2x.
- d/dx(y²) = 2y · y' (enligt kedjeregeln, eftersom y beror på x).
- d/dx(25) = 0.
- Detta ger ekvationen: 2x + 2y · y' = 0.
- Löser vi ut y' får vi: y' = -2x / (2y) = -x / y.
Derivatan av en invers funktion
Om f är en strängt monoton (och därmed inverterbar) funktion med invers f⁻¹, råder sambandet f(f⁻¹(x)) = x. Vi kan använda implicit derivering för att härleda formeln för inversens derivata.
Låt y = f⁻¹(x). Detta är ekvivalent med f(y) = x.
Deriverar vi båda sidor med avseende på x med kedjeregeln får vi:
- f'(y) · y' = 1
- y' = 1 / f'(y)
- (f⁻¹)'(x) = 1 / f'(f⁻¹(x))
Exempel (Derivatan av arctan x):
Låt y = arctan(x). Då är tan(y) = x för -π/2 < y < π/2.
Derivera m.a.p. x:
- (1 + tan²(y)) · y' = 1
- y' = 1 / (1 + tan²(y))
Eftersom tan(y) = x blir derivatan:
- d/dx (arctan x) = 1 / (1 + x²).
Logaritmsk derivering
När vi vill derivera uttryck där både basen och exponenten beror på x, t.ex. f(x) = x^x eller f(x) = (sin x)^(cos x), fungerar varken vanliga potensregeln (konstant exponent) eller exponentialregeln (konstant bas).
Lösningen kallas logaritmsk derivering och bygger på att nyttja den naturliga logaritmens egenskaper:
Metodens steg:
1. Sätt y = f(x).
2. Ta den naturliga logaritmen på båda sidor: ln(y) = ln(f(x)). Använd logaritmlagarna (t.ex. ln(a^b) = b · ln(a)) för att förenkla högerledet.
3. Derivera båda sidor implicit med avseende på x. Vänsterledet blir y'/y.
4. Multiplicera med y för att lösa ut y': y' = y · [högerledets derivata].
Exempel: Derivera y = x^x för x > 0.
- ln(y) = ln(x^x) = x · ln(x)
- Derivera m.a.p. x (produktregeln i högerledet):
y'/y = 1 · ln(x) + x · (1/x) = ln(x) + 1
- Multiplicera med y:
y' = y · (ln(x) + 1) = x^x · (ln(x) + 1).
Hela kursen
- Gränsvärden och standardgränsvärden
- Kontinuitet och Satsen om mellanliggande värden
- Derivatans definition och grundläggande räkneregler
- Kedjeregeln och implicit derivering
- Extremvärden och Medelvärdessatsen
- Asymptoter och komplett kurvkonstruktion
- Optimeringsproblem och relaterade hastigheter
- l'Hopitals regel och obestämda uttryck
- Primitiva funktioner och Analysens huvudsats
- Variabelbyte och partiell integration
- Partialbråksuppdelning och rationella integraler
- Generaliserade integraler och geometriska tillämpningar
- Taylorpolynom och resttermer
- Standardutvecklingar och gränsvärdesberäkning
- Feluppskattning och numerisk approximation