Inflation och prisnivå

Efter den här lektionen kommer du att kunna beräkna inflationstakt utifrån KPI, skilja mellan nominella och reala storheter samt förklara hur Riksbankens styrränta påverkar köpkraften i ekonomin.

Vad är prisnivå och Konsumentprisindex (KPI)?

Prisnivån i en ekonomi beskriver det genomsnittliga priset på de varor och tjänster som konsumeras. När den allmänna prisnivån stiger över tid kallas det för inflation. Motsatsen, när prisnivån sjunker, kallas för deflation.

För att mäta prisnivån och hur den förändras använder myndigheter (i Sverige Statistiska centralbyrån, SCB) ett index som kallas Konsumentprisindex (KPI). KPI bygger på en konstruerad 'varukorg' som innehåller ett representativt urval av allt det hushållen köper – från livsmedel och hyra till drivmedel, elektronik och frisörbesök.

Eftersom vissa utgifter tar en större del av hushållens budget vägs produkterna i varukorgen med olika vikt. Till exempel väger boendekostnader och livsmedel tyngre än nöjesresor. Genom att jämföra vad hela varukorgen kostar vid olika tidpunkter kan man mäta hur prisnivån förändras.

Att beräkna inflationstakt

Inflationstakten anger den procentuella förändringen av KPI under en viss period, oftast ett år (12 månader).

Formeln för att beräkna årsinflationstakten mellan år t−1 och år t är:

Inflationstakt (%) = ((KPI_t − KPI_t−1) / KPI_t−1) × 100

Exempel:

Anta att KPI för år 1 uppmättes till 100 (vilket ofta sätts som basår). År 2 har KPI stigit till 105.

Inflationstakten beräknas då som:

((105 − 100) / 100) × 100 = (5 / 100) × 100 = 5 %

Om KPI under år 3 stiger från 105 till 110,25, beräknas inflationstakten för år 3 som:

((110,25 − 105) / 105) × 100 = (5,25 / 105) × 100 = 5 %

Lägg märke till att även om indexet ökade med fler enheter mellan år 2 och 3 (+5,25 enheter) än mellan år 1 och 2 (+5 enheter), så är den procentuella ökningen (inflationstakten) densamma.

Nominella värden vs. Realvärden: Reallön och köpkraft

Ett av de viktigaste begreppen inom makroekonomi är skillnaden mellan nominella värden och realvärden.

• Nominellt värde: Mätt i löpande kronor (det belopp som står på din lönesedel eller på prislappen).
• Realvärde: Justerat för inflation, vilket mäter den faktiska köpkraften (vad du faktiskt kan köpa för pengarna).

Reallön

Din reallön visar hur mycket din lön är värd i form av varor och tjänster. Om din nominella lön ökar lika mycket som inflationen förblir din reallön och din köpkraft oförändrad.

Ett mycket användbart sambandsuttryck (Fisher-approximationen) är:

Procentuell förändring i Reallön ≈ Procentuell förändring i Nominell lön − Inflationstakt

Exempel:

1. Du får 4 % i löneförhöjning (nominell löneökning).

2. Inflationen under samma år är 2 %.

3. Din reallön förändras då med ungefär: 4 % − 2 % = +2 %. Din köpkraft har ökat!

Om inflationen istället hade varit 6 %, skulle din reallöneförändring blivit: 4 % − 6 % = −2 %. Trots att du fått mer pengar i plånboken kan du köpa mindre än året innan.

Riksbanken, Styrräntan och Inflationsmålet

I Sverige (och de flesta andra moderna ekonomier) ansvarar centralbanken – Riksbanken – för att hålla inflationen låg och stabil. Riksbankens officiella mål är att hålla den årliga inflationen kring 2 % (mätt med KPIF, KPI med fast ränta).

Varför vill man inte ha 0 % inflation? En låg och förutsägbar inflation på 2 % ger en 'säkerhetsmarginal' mot deflation, vilket ofta anses mycket skadligt för ekonomin eftersom konsumenter då skjuter upp sina inköp i väntan på ännu lägre priser.

Hur påverkar styrräntan inflationen?

Riksbankens viktigaste verktyg är styrräntan (reporäntan):

• Om inflationen blir för hög: Riksbanken *höjer* styrräntan. Det gör att bankernas utlåningsräntor stiger. Hushåll och företag lånar mindre och sparar mer. Efterfrågan i ekonomin svalnar, vilket tvingar företagen att dämpa sina prishöjningar.
• Om inflationen blir för låg: Riksbanken *sänker* styrräntan för att stimulera låntagande, konsumtion och investeringar, vilket driver upp efterfrågan och priserna.