Fullmaktslära och ställningsfullmakt

Efter denna lektion kommer du att behärska grunderna i fullmaktsläran enligt avtalslagen. Du kommer att kunna skilja på behörighet och befogenhet samt förstå hur en ställningsfullmakt uppkommer och binder huvudmannen.

Introduktion till representation och fullmakt

Inom juridiken och avtalsrätten uppstår ofta behovet av att låta någon annan ingå avtal för ens räkning. Detta kallas för representation eller fullmakt.

Reglerna om fullmakt finns främst i 2 kap. avtalslagen (AvtL). I en fullmaktssituation finns det alltid tre parter inblandade:

1. Huvudmannen (H): Den person eller det företag som vill få ett avtal till stånd och som blir rättsligt bunden av avtalet.

2. Fullmäktigen (F): Den som får i uppdrag att representera huvudmannen och förhandla/teckna avtalet.

3. Tredje man (TM): Den utomstående part som fullmäktigen ingår avtalet med.

Huvudregeln vid ett giltigt fullmaktsförhållande är att rättsverkan hamnar direkt hos huvudmannen. Det innebär att avtalet binder Huvudmannen och Tredje man till varandra, medan Fullmäktigen står helt utanför avtalsförhållandet när avtalet väl skrivits under.

*Exempel:* Om Maria (Huvudman) ger sin vän Erik (Fullmäktige) en skriftlig fullmakt att köpa en begagnad cykel åt henne, och Erik köper cykeln av Sofia (Tredje man), är det Maria och Sofia som har ett bindande köpeavtal. Erik har inget personligt ansvar för betalningen.

Den gyllene skiljelinjen: Behörighet och Befogenhet

För att förstå avtalsrättens regler om fullmakt är det helt avgörande att förstå skillnaden mellan två begrepp: behörighet och befogenhet.

Behörighet – Den yttre ramen (Vad F *kan* göra)

Behörigheten är den rättsliga handlingsfrihet som syns utåt för tredje man. Den framgår av vad som står i den skriftliga fullmakten eller vad som följer av en viss ställning. Behörigheten sätter gränsen för vad fullmäktigen har rättslig makt att binda huvudmannen till.

Befogenhet – Den inre instruktionen (Vad F *får* göra)

Befogenheten är den inskränkande instruktion som huvudmannen har gett fullmäktigen internt (till exempel muntliga instruktioner vid sidan av fullmakten). Tredje man känner normalt inte till befogenheten.

Ett klassiskt exempel:

Karin ger Johan en skriftlig fullmakt där det står: *"Johan har rätt att köpa en personbil för min räkning."*

Internt säger Karin till Johan: *"Bilen får dock inte kosta mer än 50 000 kr."*

• Behörighet: Att köpa en personbil (vilken personbil som helst, enligt det skriftliga dokumentet).
• Befogenhet: Köpeskillingen får inte överstiga 50 000 kr (den interna instruktionen).

Ställningsfullmakt – Behörighet genom yrkesroll och sedvänja

En fullmakt behöver inte vara ett skriftligt papper. En av de viktigaste typerna av fullmakter i vardagen och i näringslivet är ställningsfullmakten, som regleras i 10 § 2 stycket avtalslagen.

En ställningsfullmakt uppkommer när en person intar en viss ställning eller anställning hos en huvudman, där det enligt lag eller sedvänja (praxis i branschen) ingår behörighet att ingå vissa avtal.

Typiska exempel på ställningsfullmakt:

• Kassör i en matbutik: Har behörighet att sälja varor i butiken och ta emot betalning.
• Bilförsäljare på en bilfirma: Har behörighet att sälja bilar och erbjuda sedvanliga rabatter eller tillval.
• Inköpschef på ett företag: Har behörighet att beställa in material som behövs för den dagliga verksamheten.

När du handlar i en matbutik ber du inte kassören att visa upp ett skriftligt fullmaktsbrev från VD:n. Själva anställningen och placeringen bakom kassan ger kunden en berättigad förväntan om att person har rätt att sälja varorna.

Om arbetsgivaren har gett kassa personalen en intern instruktion (befogenhet), t.ex. *"ge inte mer än 5 % rabatt på utgående varor"*, och den anställde ändå ger 10 % rabatt till en kund i god tro, blir arbetsgivaren bunden av avtalet.

Självständiga vs Osjälvständiga fullmakter (Uppdragsfullmakt)

Lagstiftaren skiljer på självständiga fullmakter och osjälvständiga fullmakter.

1. Självständiga fullmakter

En självständig fullmakt är avsedd att visas upp eller kommuniceras till tredje man. Exempel är:

• Skriftlig fullmakt: Ett skriftligt dokument ställt till TM eller att visas upp.
• Ställningsfullmakt: Synlig genom yrkesrollen/anställningen.
• Kungörelsefullmakt: Utlyst i tidning eller offentligt register.

Vid självständiga fullmakter finns ett tydligt yttre sken (behörighet) som skiljer sig från den inre instruktionen (befogenhet). Här skyddas en godtroende tredje man om befogenheten överskrids (11 § 1 st AvtL).

2. Osjälvständig fullmakt (Uppdragsfullmakt, 18 § AvtL)

En osjälvständig fullmakt är bara ett muntligt meddelande från huvudmannen till fullmäktigen, utan att det finns något skriftligt bevis eller någon synlig ställning gentemot omvärlden.

*Exempel:* David säger muntligen till sin granne Emma: *"Gå till affären och köp en gräsklippare åt mig för max 2 000 kr."*

Vid en uppdragsfullmakt sammanfaller behörighet och befogenhet. Det finns inget yttre dokument som TM kan stödja sig på. Om Emma köper en gräsklippare för 3 000 kr har hon överskridit både sin befogenhet och sin behörighet. David blir inte bunden, även om säljaren i affären var i god tro (11 § 2 st AvtL).