Finansiering och budgetering

I den här lektionen får du lära dig hur företag skaffar sitt kapital och hur budgetar används som styrverktyg. Efter lektionen förstår du skillnaden mellan eget och främmande kapital samt hur du upprättar och analyserar resultat- och likviditetsbudgetar.

Företagets kapitalförsörjning: Eget vs Främmande kapital

Alla företag behöver kapital för att starta, driva och utveckla sin verksamhet. Kapitalet används för att finansiera investeringar i exempelvis maskiner och lokaler, men också för den dagliga driften.

Företagets kapital delas upp i två huvudkategorier utifrån varifrån pengarna kommer:

1. Eget kapital: Detta är ägarnas insatta pengar samt tidigare års sparade vinster som återinvesterats i bolaget. För ett aktiebolag kan eget kapital tillföras vid starten eller senare genom en nyemission (där bolaget ger ut nya aktier mot betalning). Eget kapital kräver ingen säkerhet och har ingen fast återbetalningsdag, men ägarna förväntar sig avkastning på sin investering.

2. Främmande kapital: Detta är lånat kapital från externa parter, såsom banklån, checkkrediter eller leverantörskrediter. Främmande kapital måste återbetalas enligt avtal (amortering) och medför en kostnad i form av ränta.

En central avvägning för företagsledningen är balansen mellan eget och främmande kapital (skuldsättningsgrad). En hög andel främmande kapital ökar den finansiella risken, eftersom räntor och amorteringar måste betalas oavsett om företaget går med vinst eller förlust.

Rörelsekapital och kapitalbehov

För att förstå företagets löpande finansieringsbehov behöver vi studera rörelsekapitalet (Working Capital). Rörelsekapital är det kapital som ett företag behöver för att finansiera den dagliga verksamheten mellan tidpunkten då leverantörer betalas och då kunderna betalar sina fakturor.

Nettorörelsekapital beräknas som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder:

*Rörelsekapital = Omsättningstillgångar − Kortfristiga skulder*

Exempel på omsättningstillgångar är varulager, kundfordringar och kassa/bank. Exempel på kortfristiga skulder är leverantörsskulder och kortfristiga banklån.

Om ett företag har ett stort varulager och ger långa krediter till sina kunder (långa betalningsvillkor) binds mycket kapital i verksamheten. Det innebär att rörelsekapitalbehovet ökar. Ett välskött företag strävar efter att optimera sitt rörelsekapital genom att minska lagerhållningen, kräva snabbare betalning från kunder och förhandla fram bra betalningsvillkor från leverantörer.

Budgetering som styrverktyg: Resultatbudgeten

En budget är en siffermässig uppställning över företagets förväntade framtida ekonomiska händelser under en viss tidsperiod (oftast ett år). Budgeten fungerar som ett centralt styrverktyg för planerande, uppföljning och kontroll.

Den första huvudbudgeten är resultatbudgeten. Den visar företagets förväntade intäkter och kostnader samt det beräknade resultatet (vinst eller förlust):

*Beräknat resultat = Beräknade intäkter − Beräknade kostnader*

Det är avgörande att skilja på intäkter/kostnader och inbetalningar/utbetalningar:

• Intäkt: Värdet av levererade varor eller utförda tjänster under perioden (oberoende av när kunden betalar).
• Kostnad: Värdet av förbrukade resurser under perioden (oberoende av när leverantören betalas).

När en ny maskin köps in för 500 000 kr utgör inte hela summan en kostnad direkt. Maskinen kostnadsförs i resultatbudgeten genom avskrivningar fördelade över maskinens ekonomiska livslängd (t.ex. 100 000 kr per år i 5 år).

Likviditetsbudgeten – Säkra företagets betalningsförmåga

Den andra huvudbudgeten är likviditetsbudgeten. Den visar planerade inbetalningar (pengar som kommer in på kontot) och utbetalningar (pengar som dras från kontot) under specifika tidsperioder, ofta månad för månad.

Medan resultatbudgeten visar om verksamheten är långsiktigt lönsam, visar likviditetsbudgeten om företaget har kassa och bankmedel att betala sina räkningar i tid. Ett företag kan gå med god vinst i resultatbudgeten men ändå gå i konkurs om likviditeten tar slut.

Likviditetsbudgetens uppbyggnad:

1. Ingående likvida medel (pengar på banken vid periodens start)

2. + Summa inbetalningar (kundbetalningar, nya lån, momsåterbetalning)

3. − Summa utbetalningar (leverantörsbetalningar, löner, hyra, investeringar, amorteringar, moms)

4. = Utgående likvida medel (pengar på banken vid periodens slut)

Om utgående likvida medel blir negativa föreligger en likviditetsbrist. Företaget måste då agera i förväg genom att ta upp kredit, skjuta upp investeringar eller skynda på inbetalningar.